Och nu har helgen varit.... suck...

Fan vad jobbiga helgerna är....

Och änn värre blir det nu den kommande helgen, och sommaren kanske man skall lägga till också...

Varför??

Joo.. för min älskling har inte tagit steget ännu.... SUCK!!!!

Varför ska det vara så jävla svårt att ta steget för kärlekens skull....

Samtidigt som man förstår att det är svårt att ta steget....

Ja det är tvåtydigt...

Först har vi pratat om att träffas nu på tisdag.... ja det var det där med att prata om att träffas... Vet inte hur många gånger vi pratat om att träffas och det inte blivit av... suck...

Men nu HOPPAS jag verkligen att VI kan få träffas på Tisdag...

Är 1 månad och 3 veckor sen vi träffade varandra sist....

1 månad och 3 veckor.... Hur fan tror ni att det känns och inte få träffa den man älskar på så lång tid.... Ja det går inte att beskriva i ord....

Vi hade prata om att få fira den första sommaren tillsammans och början på vårat liv... första midsommaren också tillsammans...

Men vad händer??

Just det... Ingenting...

Jag ser dagarna kommer allt fortare och fortare och snart är sommaren över, och man har fått vara ensam...

Varför kan hon inte ta tjuren vid hornen för... varför kan hon inte börja markera för honom vad hon vill tydligare... Inte bara genom ord och små markeringar hemma...

Stora markeringar är det som behövs, för att det tröga idioten till ex skall fatta vad hon vill och inse att han gör bäst i att släppa henne...

Det som förvånar mig mest nu, är att hon har gått och blivit blind (inte bokstavligen talat), men förrut när vi diskuterade hans betéende etc.. så såg hon samma som mig...

Men helt plötsligt så vill hon inte se det alls längre... Varför???

Vad är det som hänt??... Hur kan man bli så blind bara så där??

Vad är det hon inte vill se??

Hon är ju fullt medveten om hans handlingar och beteende, och har varit ända från första stunden då vi träffades, och nu helt plötsligt så ser hon ingenting...

Är det så att hon INTE vill se det eller vad är det???

Jaa.. jag fattar ingenting längre...

Jag vet min kärlek.... jag vet att jag älskar henne så jävla mycket.

Jag VET och jag VILL gifta mig med henne...

Och ändå så tvivlar hon på mig...

Jag har gått igenom 11 månaders helvete för henne skull... och för att bevisa för henne att min kärlek är äkta...

Och ändå.. ändå så tvivlar hon på mig..

Gör så jävla ont och höra det och märka det.....

Man blir så ledsen och sårad...

Kärleken borde ju göra så att man gör ALLT för att ta sig ur något för att få den man älskar...

Jag hade sökt hjälp för att dels få vara med den man älskar samtidigt som man vill göra att saker och ting går fortare så att den man älskar inte skall få genomlida så mycket...

Varför kan hon inte göra det för????

Varför???

Hon älskar mig.... Vi vet vart vi har varandra.. och vi är trygga i varandra.. och lugna... men ändå så gör det sååå jävla ONT!!!!

och det är så frustrerande att veta om att hon är under samma tak som sitt ex.. dag ut och dag in, och inga tendenser ser man på att hon är på väg och lämna honom....

Man undrar om hon sitter och väntar på att något skall hända, istället för att själv se till att något händer...

Så fort hon försöker prata med honom drar han sig undan...

Ser hon inte att han inte är intresserad av att lösa något...

Då får man ju fortsätta tjata och INTE ge sig så lätt, utan bara fortsätta och fortsätta och fortsätta.. vara som en igel på honom om det... så han inser att det hjälper inte att smita undan eller stoppa huvudet i sanden...

FAN!!!.. Lämna honom... lämna in papperna...

Låt  din kärlek till mig göra dig stark, och göra din kärlek till mig så att vi kan få börja leva tillsammans, att vi kan få börja planera vårt bröllop... och KAN få gifta oss...

Jag vill... Jag längtar....

Men du ser inte min frustration.. min förtvivlan...  min ångest, min oro.... min panik, mina tårar...

Du hör det bara...

Men du ser inte det...

Jag älskar dig så jävla mycket hjärtat...

Vill leva med dig.... det VET du...

TA steget....

Älskar dig hjärtat..

Puss puss

Din Jimmy

Ja nu är det söndag... och nationaldag... men det känns som inte nått att fira....

För hur fan kul är det och fira det ensam.... allt man vill är ju att få vara med sin älskling.... som aldrig kommer.... suck....

Har inte hört av henne på hela dagen idag.. och igår fick man ett sms om att hon hade varit ute och solat och grillat....

Även om det är med sin son och hans flickvän, så vet man ju att hennes idiotiska ex är med och stortrivs pga av att han får göra saker med henne... han ser att hon är kvar där nere och att hon inte (vad jag vet gjort) antydningar till att packa sina saker och flytta till mig....

Inga sådana markeringar vad jag vet från vad hon sagt har hon gjort....

Klart som fan att han är glad att hon är kvar....

Ja tankarna har flödat i skallen i helgen... är den berömda helg depressionen....

Man tänker på de gånger vi planerat saker som vi skulle göra och fira tillsammans...

Julen, Nyåret, Påsken... Blev det något av det???? Nääää... det blev ju inte det...

Sen skulle vi ha åkt till Hallsberg för någon vecka sen... blev det något med det???... Nääää....

Och jag har sagt att jag vill fira midsommar med henne.. och hon har sagt att hon vill det också....

Och hur kommer det bli??...

Ja.. tyvärr så vet man nog svaret på den frågan själv... suck....

Och så kommer sommaren.. och man hade hoppats på att få göra saker tillsammans med henne under sommaren och få njuta av den första sommaren med varandra....

Hur blir det med det...??? Ja just nu vet jag inget alls... kan ju bara hoppas....

Mer än så kan jag inte göra....

Det gör så jävla ont att inte få fira med henne... få vara med henne...

HUR skall amn göra för att hjälpa henne att TA DET SISTA steget....

Hon säger att hon bearbeta det... men jag märker ju inget av det...

Hon säger att hon markerar saker mot sitt ex... men jag märker inget av det heller...

Vill ju se handling......

Jag tror att hon är rädd för att lämna den s.k tryggheten hon har.... Där är det största problemet...

Och hur får man henne att LITA på mig....

Och se att hon får en bättre trygghet med mig.....

När hon inte litar på mig riktigt.,... Hon säger att hon litar på mig.. men ändå känns det som att hon inte riktigt gör det till 100 %....

Och ända sättet för mig att bevisa det är att hon LÄMNAR in papperna... och då ser att jag ÄR kvar som jag sagt hela tiden.... då kommer hon att lita på mig till 100 %...

Hur finner man orden att förklara för henne hur jävla mycket jag älskar henne... att hon kan lita på mig... att jag ställer upp för henne i vått och torrt....

Att min kärlek till henne är så otroligt stark....

Varför.. varför... kan inte hennes kärlek till mig göra henne så stark... göra så att hon tar det sista steget... Kärleken borde ju vara starkare än något annat....

Jag älskar dig hjärtat...

Älskar dig så otroligt mycket....

Ja det var ett tags en man skrev....

Förra lördagen.. för en vecka sen var det känslomässigt jobbigt....

Var den dagen vi skulle ha gift oss...

Men det har blivit framflyttat... men det kommer....

Men det kändes ändå... tårarna bara rann hela dagen....

Jag VILL ju... Jag längtar så.... jag vill visa henne HUR mycket jag älskar henne...

Jag vill det....

Och idag är det lördag igen... och har inget hört från henne...

Hon fyllde år i Onsdags.... den 19:e...

Och igår fick jag veta via sms att hon/de haft folk hos sig som firat henne...

Jätte kul för henne, det menar jag verkligen.... men samtidgt så känns det inte rättvist...

Andra får fira henne och träffa henne....

Men jag får inte träffa henne... det känns så in i helvete jobbigt... för jag längtar så efter henne... Tårarna bara rinner....

Jag har en så stor längtan efter henne...

Man tycker eller känner att inget händer.... vill ju att det skall börja hända någotr så jag kan få se att det händer något och att det går framåt....

Vill.... Längtar... Hoppas....

Ja det gör så jävla ont att inte få vara med henne och träffa henne...

Längtar så,....

Jag älskar dig hjärtat.... Älskar dig så otroligt mycket...

Puss puss

Din Jimmy

Ja det var ett tag sen jag skrev....

Man har velat skriva mycket, samtidigt inget alls...

Har så mycket frustration inom mig och längtan....

HUR SKA JAG FÅ HENNE ATT VÅGA......

Jag vill ju... jag vill det så jävla mycket att hon skall VÅGA ta steget.... ta steget att lämna in papperna....

Dagarna går och man hoppas hoppas..... men inget händer....

Var hos en kurator och pratade....

Men mycket av det hon sa var samma sak som jag och min flickvän kommit fram till själva...

Men som helhet sa hon att min flickvän inte skulle tänka för mycket utan bara GÖRA det....

det är bästa sättet att komma ur det man lever i...

Sen ställde hon mig en fråga:

- Hur länge är du beredd att vänta på henne...

Jag svarade:

- Så länge som helst....

Jag vill vill vill... ju att hon skall komma till mig.... JAG VILL!!!!

Och nu är det helg igen.... och jag hörde inget från min flickvän igår lördag.... man blir så ledsen och frustrerad över det.... hoppas hon hör av sig under dagen idag söndag... annars får jag vänta till inatt och se om hon sätter på telefonen....

Jag älskar dig hjärtat...

Puss puss

Ja då var det söndag....

Äntligen kanske man skall säga.... eftersom man vet att det då snart är söndag natt då man får prata med sin älskling....

Men först skall man genomlida hela söndagen...

Man bara går och hoppas och hoppas på att hon skall höra av sig....

Man ligger och blir ledsen för man längtar så...

Snart firar vi 8 månaders förlovning.... åhhhhhhh vad jag vill ha hennes hos mig.... vad jag längtar att hon skall få in de där papperna om att fullfölja skilsmässan.... OM jag bara kunde ge henne styrka och mod från mig själv, som gör att hon lämnar in dem...

Ja jag längtar så enormt mycket.....

Älskar dig hjärtat....

puss puss

Ja det var några dagar sen jag var inne och skrev i bloggen....

Torsdag:

Fick prata med min älskling som vanligt.... Underbart.... men tyvärr så sov hon på natten så det blev inte det vanliga samtalet vi brukar ha..

Kändes konstigt....

Sen på morgonen tog det ett tag innan hon till slut ringde....

Man kände frustration.... en enorm sån... och då kom tankar och funderingar och sånt....

Men sen när man fick prata med henne igen så kändes allt betydligt bättre... och man blev lugnare och gladare....

Fredag:

Ja då var hennes blivande ex hemma från jobbet igen... SUCK.....

Åhhh.. om han bara kunde fatta att det är över för honom....

Men Hon ringde iallafall när han var på utsidan och jobbade.. så vi fick iallafal prata med varandra en hel del... visst blev det avbrott när han kom in då och då...

Men det är skönt och höra hennes röst....

Men jobbigt och veta om att det är helg igen.... Fan vad jobbigt det är med helger....

tror inte nån kan fatta hur det känns.... och hur jobbigt det är....

Lördag:

Ja då är det lördag morgon....

man bara hoppas och längtar att hon kan höra av sig under dagen....

Men det blir en jobbig helg som vanligt....

Eftersom det är så tyst från henne....

Man längtar redan till söndag natt, då man får prata med sin älskling....

Och samtidigt som man skrev detta...

så kopplades hennes telefon på, och jag ringde henne snabbt som bara den.... och så fick man höra hennes röst några minuter... Så underbart det kändes....

Man blir så glad när man hör hennes röst och när man får prata med henne...

Och sen var hon tvunngen att lägga på, eftersom hon var ute med hundarna.. och är hon ute för länge, så kommer han (hennes blivande ex) efter och undrar varför hon är ute så länge...

Förbannade karl..... Kan han inte bara... åhhhh.. jaa.. jag tror folk förstår vad jag vill han skall göra.....

Ja och sen gick resten av lördagen, och inget mer telefonsamtal från henne, inte ens ett sms, eller mail... och man undrar...

Vad händer och sker???....

Och då smyger sig oron in automatiskt....

Hoppas att hon kan höra av sig på något sätt imorgon Söndag...

På kvällen var jag på taco-middag hemma hos min sons mamma och hennes familj tillsammans med sonens mormor och morfar, var där i 2 timmar sen gick man hem till sig...

Och hela tiden hoppas man på att hon skall höra av sig på något sätt...

Man har telefon brevid sig på nätterna i hopp om att hon skall få tillfälle och höra av sig....

Man vill vara beredd... vara där....

Älskar dig hjärtat....

Puss puss

Ja så är det Onsdag eftermiddag... strålande solsken ute och allt...

Men ändå så är man inte glad...

Min älskling har inte hört av sig idag.. :-( hennes blivande exman är hemma idag, det fanskapet.... Åhhh om man bara kunde fatta att det är över mellan dem och släppa taget om henne.... idiotkarl.....

Och så blir man inte gladare heller av att man får höra att det eventuella lägenhetsbytet som skulle ha skett förhoppningsvis i månadsskiftet april/maj kanske inte blir av, pga av att de kanske fått en annan lägenhet.... hur kul är det.. NOT!!!

Här ordnar man med allt, med papper och sånt... och sen när man frågar hur det går för dem med inlämnande av papper och sånt så får man veta att de ev. är intresserad av en annan lägenhet istället...

Åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh......

Vill ju ha min älskling hos mig.... HÄR hos mig..... inte där nere....

Vill genomföra de planer vi pratat om att göra.... Jag vill.. vill... vill....

Jag hoppas innerligt att jag kan åka ner och träffa henne på Torsdag natt till Fredag,... jag behöver det verkligen....

Känner en sån enorm frustration.... över att inte fått höra ett ljud från sin älskling...

Vill ju att det skall hända saker.... så att Vi kan få börja vårt liv tillsammans.... jag VILL verkligen det...

Jag älskar dig hjärtat....

Puss puss

Helt underbart och få prata med sin älskling..

och bästa av allt är att vi fått prata riktigt ordentligt med varandra och komma på andra sätt att tänka...

Vilket vi verkligen har gjort, och det innerbär att vi båda inte behöver ha den stora oro och frustration vi har över saker och ting...

Visserligen finns ju frustrationen kvar, men inte på samma sätt...

Och det känns verkligen underbart.. :-)

Sen diskuterade vi en annan sak också som gör både mig och min älskling så otroligt glad..:-)

Älskar dig hjärtat..

Puss Puss