Pratade med min älskling igår...

Hon mår inte bra...

Han hotade henne i Onsdags och Torsdags.... och hennes rädsla blir bara mer och mer....

Och här sitter jag och känner mig hjälplös....

Kan inte göra ett skit mer än att hoppas på att hon mår bra... och att hon får tillfälle att höra av sig till mig....

I annatfall får man vänta och vara orolig till söndag natt då vi brukar höras av när helgerna varit....

Men man mår skit dåligt och man är så orolig....

Ringde kvinnorjouren igår fredag för att få reda på på hur och på vilket sätt de kan hjälpa min flickvän....

Mailade även en kvinnojour....

Men den mailkontakt jag fått verkar ta allt så nonchalant... man undrar om personen i fråga verkligen förstod allvaret i det jag säger...

Ringde en annan kvinnojour... och det bemötandet var helt annorlunda... jag behövde inte berätta så mycket om min flickväns problem och rädsla.. utan hon förstod på en gång.... men tyvärr kunde de inte hjälpa eftersom min flickvän bor inom fel kommundel då...

Är det verkligen så att bara för att man är en man och vill hjälpa, så tror de inte en???

Hur skall en man då kunna hjälpa sin flickvän att samla mod till sig att kunna våga ta det sista steget att lämna sitt blivande ex och hans sätt att behandla henne???

Jag känner mig så hjälplös och jag förstår min flickväns misstänksamhet gentemot systemet som skall hjälpa utsatta kvinnor, när de inte verkar ta en på allvar...

Hur får man upp ögonen på dem???

Jag har försökt maila och kontakta olika ställen, men reaktionen är inte vad jag väntade mig, trodde det skulle bli mer engagemang och vilja att hjälpa.... Men det syntes inte mycket av...

Finns det nån som kan rekommendera nån person eller jour som verkligen lyssnar och tar det på allvar??

Min flickvän bor i Västra Götalands regionen....

Är det verkligen så regions baserat när man skall söka kvinnojours hjälp???

Skriv gärna tillbaka och hör av er om tips och råd och hjälp....

Ja jag är jätte orolig.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Och nu har helgen varit.... suck... Fan vad jobbiga helgerna är.... Och änn värre blir det nu den kommande helgen, och sommaren kanske man skall lägga till också... Varför?? Joo.. för min älskling har inte tagit steget ännu.... SUCK!...

Ja nu är det söndag... och nationaldag... men det känns som inte nått att fira.... För hur fan kul är det och fira det ensam.... allt man vill är ju att få vara med sin älskling.... som aldrig kommer.... suck.... Har inte hört av henne på hela...

Ja det var ett tags en man skrev....   Förra lördagen.. för en vecka sen var det känslomässigt jobbigt.... Var den dagen vi skulle ha gift oss... Men det har blivit framflyttat... men det kommer.... Men det kändes ändå... tårarna bara rann ...

Ja det var ett tag sen jag skrev.... Man har velat skriva mycket, samtidigt inget alls... Har så mycket frustration inom mig och längtan....   HUR SKA JAG FÅ HENNE ATT VÅGA...... Jag vill ju... jag vill det så jävla mycket att hon skall VÅG...

Ja då var det söndag.... Äntligen kanske man skall säga.... eftersom man vet att det då snart är söndag natt då man får prata med sin älskling.... Men först skall man genomlida hela söndagen... Man bara går och hoppas och hoppas på att hon skal...